Denna Inspelning är relativt ny men väcker gamla härliga minnen!

Var ofta, flera gånger per vecka, på visrestaurangen KAOS som låg I Gamla Stan.

Så många underbara musikupplevelser!

Gregoris Tzistoudis spelade buzouki, Sergio Cuevas på indianharpa, Pancho, Contrast... mångamånga fler som jag inte kan räkna upp...och Saga Sjöberg förstås som drev stället och även uppträdde själv.

Hon hade övertygelsen att när artisterna stod på scen (som var en liten öppen plats mitt i den korridorformade lokalen, mikrofonen hängde från taket) skulle publiken visa respekt genom att vara tysta och lyssna!

Hon gick runt och hyschade på alla,  "dom sjunger för dej nu, var tyst!". Inte uppskattat av alla...men på det sättet var det till slut bara vi som älskade musik som blev stammisar!

Sjöng själv denna underbara låt många gånger tillsammans med Chris. Vi hade en hel del spelningar på olika pubar som trubadurer...

1974 fyllde jag 20 år och världen låg framför mina fötter.

Det kändes  verkligen som om Allt var möjligt!

Efter att ha bott i ett kvinnokollektivt ett tag, bodde jag nu i en liten etta på söder.

När jag inte sjöng med Chris jobbade jag som servitris eller spritkassörska runt om i Stockholm. 

Jag var helt opolitisk, hade inga åsikter om feminism eller något annat... visste inte vad jag ville bli "när jag blev stor"... jag levde i ett NU-rus, tänkte varken framåt eller bakåt.

Ung och dum skulle jag kanske kalla det idag, men jag måste även erkänna att det var tid av frihetskänsla och livsglädje.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Drömmer som vanligt mycket. Inatt… på en plats som innebar ständig förändring och transformering och förflyttning. Minns knappt men vi rörde oss i grupper eller ensamma från plats planet rum och utvecklades hela tiden. Kärlek, förhållanden, ...

Tänker på drömmar. Men inte de vi skapar i vårt vakna medvetande, de som kan vara en vacker vild fantasi, kanske styrt av behov av verklighetsflykt. Inte heller de drömmar som flimrar förbi i sömnen som vi inte minns, bara anar och inte blir en del a...

Två år kvar till pension. Bland det jag kommer sakna mest från jobbet är luncherna. Har varit på samma arbetsplats i snart 20 år och jag kan inte minnas en gång som det varit pest att sitta i lunchrummet med kamraterna och äta. Ok inte alltid glada...

närmare bestämt ca fem år sedan jag var här sist. Att bara hitta tillbaka hit efter en så lång tid var en bedrift. Men internet är pålitligt därvidlag, allt finns sparat, nånstans, gäller bara att leta på "rätt sätt". Vad har då hänt på fem år? e...

  Bild: Moa Karlberg Naturligt och enkelt är Marias melodi // Fakta The Naima Train Namn: Maria Nyström. Spelar: "emotionell och vemodig electronica, men samtidigt enkel och lättlyssnad pop", enligt Maria Nyström själv....