Minus 11 grader.. och jag måste till affären!

På vägen hem, med full dramatkärra, får jag en utmaning, en uppgift värdig en Robinsondeltagare; ta dig hem utan att halka! 200 meter, en baggis... dit hade ju gått bra. Men det var ingen lek! Det hade blivit mörkt och dessutom var jag hungrig (jag sa ju att det var som robinson!). Trottoaren var lömsk, isfläckar som visserligen blänkte varnande i gatubelysningen, men full av fällor som snöisiga ojämnheter osv.

Till slut gick jag på vägen, kändes säkrare, upplyst och uppkört. BIlarna har det bättre än oss fotgängare som vanligt.  Det tog en stund, men jag kom hem i god ordning, svettig mitt i kylan...

Så nu är det lördagskväll i bostadsrättskojan. Snart dusch, sen lite vin, lite god smörgås, lite jordnötter och en massa tv. Dvs jag zappar runt utan att fastna någonstans. Hur tänker förresten svt...? Visa Jägarna igen?! På en lördagkväll?! Hur många gånger har den redan gått?! Den är rätt ok, men inte värd att se mer än en gång.

Nåväl, det är inget stort problem men jag undrar varför man aldrig visar nån av ex Kurosawas filmer?

Huset är fullt! Sonen är på visit från sthlm för att gå på Filmfestivalen. Ikväll har han tagit med sig sin syster på krogen, jag valde att stanna hemma, låta ungdomarna roa sig...  men vi ska ut senare i veckan alla tre.

Har sovit halva dagen, bokstavligt talat. Försöker se det som om att jag behövde detta, inte slå på mig för att jag slösat på bort min lediga (soliga) lördag. Är så trött efter arbetsveckan - min bästa medicin heter sömn, tystnad och ensamhet. Balans mellan det och "världen" håller mig upprätt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Drömmer som vanligt mycket. Inatt… på en plats som innebar ständig förändring och transformering och förflyttning. Minns knappt men vi rörde oss i grupper eller ensamma från plats planet rum och utvecklades hela tiden. Kärlek, förhållanden, ...

Tänker på drömmar. Men inte de vi skapar i vårt vakna medvetande, de som kan vara en vacker vild fantasi, kanske styrt av behov av verklighetsflykt. Inte heller de drömmar som flimrar förbi i sömnen som vi inte minns, bara anar och inte blir en del a...

Två år kvar till pension. Bland det jag kommer sakna mest från jobbet är luncherna. Har varit på samma arbetsplats i snart 20 år och jag kan inte minnas en gång som det varit pest att sitta i lunchrummet med kamraterna och äta. Ok inte alltid glada...

närmare bestämt ca fem år sedan jag var här sist. Att bara hitta tillbaka hit efter en så lång tid var en bedrift. Men internet är pålitligt därvidlag, allt finns sparat, nånstans, gäller bara att leta på "rätt sätt". Vad har då hänt på fem år? e...

  Bild: Moa Karlberg Naturligt och enkelt är Marias melodi // Fakta The Naima Train Namn: Maria Nyström. Spelar: "emotionell och vemodig electronica, men samtidigt enkel och lättlyssnad pop", enligt Maria Nyström själv....