Här var vi idag.... här kan den vetgirige läsa mer;

http://sv.wikipedia.org/wiki/Varnhems_kloster

En magisk plats, kyrka, ruin, begravningsplats - och numera "återupptäck" pga Guillou.

Bilderna är inte av så bra kvalitet tyvärr.

"gänget" lyssnar till den lärde guiden

Klosterkyrkan

Klosterruinen. Detta var matsalen 

blommande viol  20 november

Klosterruin

Det äldsta "fönstret" i klosterkyrkan, original från 1100-talet

 

Ilona

21 november 2009 17:11

Oj så mäktigt kloster och vacker plats! Har varken läst Arn böcker eller sett fimerna, men omgivningen tilltalar mig!

http://ilona-wyworry.blogspot.com

 

Anna-Karin

24 november 2009 19:40

Men åh! Tack för bilder, jag har varit jättenyfiken! Nu ser jag att där har jag ju varit, men det måste varit när jag var liten. Jag känner väldigt väl igen det roliga kyrktornet som ser ut som ansiktet på en kråka med en strut på huvudet, hahaha! Men det är en suggestiv stämning på såna platser. Har du läst böckerna? Jag läste den första i våras men det var inte nån hisnande läsupplevelse direkt.

Kram!
Anna-Karin

http://digenia.wordpress.com

 

Marika

24 november 2009 22:52

HEJ!
Nej, jag har heller inte läst böckerna eller sett filmerna... började med bok ett men tröttnade på snabbt på Guillios språk och mansgrisinställning. Men platsen ...tanken svindlar när jag rör dopfunten från 1100-talet - de små som döpts där, alla munkar, präster som gick på dessa stenar osv. Tidens vingslag osv. inspirerande! kram!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Drömmer som vanligt mycket. Inatt… på en plats som innebar ständig förändring och transformering och förflyttning. Minns knappt men vi rörde oss i grupper eller ensamma från plats planet rum och utvecklades hela tiden. Kärlek, förhållanden, ...

Tänker på drömmar. Men inte de vi skapar i vårt vakna medvetande, de som kan vara en vacker vild fantasi, kanske styrt av behov av verklighetsflykt. Inte heller de drömmar som flimrar förbi i sömnen som vi inte minns, bara anar och inte blir en del a...

Två år kvar till pension. Bland det jag kommer sakna mest från jobbet är luncherna. Har varit på samma arbetsplats i snart 20 år och jag kan inte minnas en gång som det varit pest att sitta i lunchrummet med kamraterna och äta. Ok inte alltid glada...

närmare bestämt ca fem år sedan jag var här sist. Att bara hitta tillbaka hit efter en så lång tid var en bedrift. Men internet är pålitligt därvidlag, allt finns sparat, nånstans, gäller bara att leta på "rätt sätt". Vad har då hänt på fem år? e...

  Bild: Moa Karlberg Naturligt och enkelt är Marias melodi // Fakta The Naima Train Namn: Maria Nyström. Spelar: "emotionell och vemodig electronica, men samtidigt enkel och lättlyssnad pop", enligt Maria Nyström själv....