Två bilder tagna av Eric Rost - i en annan livstid.

Mia o jag vid sjöstrand... kan vara 1975, jag var alltså 21. Vi ville ha bilder för att göra utskicka till arrangörer, band osv när vi sökte sångjobb.

Mia sminkar mig inför en konsert 1977, tror vi var i stockholm. Vi var doatjejer i Kung Sune och Göteborgsrockarna! Ett band som, förhoppningsvis, är glömt av alla inblandade.

Men oj vad unga vi var!

Mia finns tyvärr inte bland oss längre.

Jag är nu ca 30 kg tyngre, gråare, rynkigare, har fött två barn osv osv osv.

Den unga kvinnan jag var, lever fortfarande inom mig själv, idag - alla åldrar finns samtidigt.

Önskar bara att jag då (in)sett det jag ser idag, hur vacker jag var!

 

Anna-Karin

26 september 2009 22:04

Ja, visst var du ung, och vacker, nu är du vuxen och vacker. Det ligger ett liv mellan då och nu, och jag bär mina kilon, rynkor och gråa hårstrån med stolthet för de visar att jag har levat. Jag måste förresten le lite när jag läser om Kung Sune & Co. 1977 var jag på familjevårdshemmet och där stod proggen högt i kurs, nån TV hade de inte för det var inte nyttigt ansågs det, men jag hörde talas om detta musikaliska uppbåd och tyckte det lät så coolt. :-D Så det finns de som minns legenderna fast de aldrig fick höra musiken.
Kram!

http://digenia.wordpress.com

 

catwomankitty

27 september 2009 00:08

Men visst är det så! När man tittar på gamla bilder inser man hur smal och vacker man var, fastän man tyckte att man var tjock och ful!
Men jag föredrar att säga: "När jag var ung och vacker, nu är jag bara vacker" ;)
Varma tankar och kramar

http://catwomankitty.wordpress.com

 

Marika

27 september 2009 15:48

Tack för kramar!
det är riktigt smärtsamt men samtidigt lärorikt att först nu se sig själv som vacker. jag har alltid haft så mkt komplex, slösat energi och liv på negativa tankar... försöker bättra mig, tröstar mig med att det är bättre sent än aldrig.
kramar tillbaka!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Drömmer som vanligt mycket. Inatt… på en plats som innebar ständig förändring och transformering och förflyttning. Minns knappt men vi rörde oss i grupper eller ensamma från plats planet rum och utvecklades hela tiden. Kärlek, förhållanden, ...

Tänker på drömmar. Men inte de vi skapar i vårt vakna medvetande, de som kan vara en vacker vild fantasi, kanske styrt av behov av verklighetsflykt. Inte heller de drömmar som flimrar förbi i sömnen som vi inte minns, bara anar och inte blir en del a...

Två år kvar till pension. Bland det jag kommer sakna mest från jobbet är luncherna. Har varit på samma arbetsplats i snart 20 år och jag kan inte minnas en gång som det varit pest att sitta i lunchrummet med kamraterna och äta. Ok inte alltid glada...

närmare bestämt ca fem år sedan jag var här sist. Att bara hitta tillbaka hit efter en så lång tid var en bedrift. Men internet är pålitligt därvidlag, allt finns sparat, nånstans, gäller bara att leta på "rätt sätt". Vad har då hänt på fem år? e...

  Bild: Moa Karlberg Naturligt och enkelt är Marias melodi // Fakta The Naima Train Namn: Maria Nyström. Spelar: "emotionell och vemodig electronica, men samtidigt enkel och lättlyssnad pop", enligt Maria Nyström själv....