Nu är det tid att hålla sig flytande... på alla plan - inte minst själsligt.

Tung packning hindrar min framfart, tankar o känslor hinner ifatt mig, andningen ytlig och knapp, orka orka och så allt annat som hopar sig, varför-frågor utan förlösande svar...

Skulle helst vilja ha en ostörd mjuk plats där jag kunde sova, tänka klart, skriva. Där skulle finnas ett fönster från viket man kan se himmlen med moln, ett träd som vajar i vinden och dagen som kommer efter mörk natt.

Markerar revir genom att dra mig undan och hävda min kropps o själs utrymme; här finns jag! Se mig! men låt mig vara!

Håll ut! Håll om! Håll tyst!

Paddlar på ...

och längtar en ö, fast mark utan fällor.