Ibland känns det som det är bra fredagar och måndagar... veckorna far förbi.

Har hört en förklaring att ju äldre man blir, desto snabbare går åren - alla förflutna år ger ett slags perspektiv på nuet. Dvs (om jag fattat det rätt), summan av levda år gör att nuet upplevs som kortare, går fortare...svindlande.

Hur som helst, tidens flykt tycks mig förnimbar av fler sinnen, det rasslar liksom till, fladdrar till i byxbenen och en till vecka har gått.

Njuter ialla fall av fredagen. Har poppat popcorn, vilket var länge sen.  Men dom smakar inte som förr. Inte samma stuns, mer som salt luft...

Ett glas vin har det också blivit, ingår i myset. 

Nu till något helt annat som inte är "mysigt". Hörde precis på tv4 nyheter att Handelsbanken har ett avtal med sina chefer som ger i snitt 24 milj/person när de går i pension!!!!! Blir arg, häpen, förbluffad, osv osv osv...

det är mer pengar än någon person behöver, kan äta för, leva upp, ge i arv... 

och mina tankar går förstås till underbetald vårdpersonal, sjukhus som ska dra ner på viktig vård, skolor som serverar våra barn luncher som max får kosta 5 kr/portion, fattigpensionärer, arbetslösa m fl.

Som ung trodde jag att alla orättvisor skulle upphöra när vi fick rösta! Vi skulle agera, demonstrera, kanske tom göra revolt för att ändra all skit i samhället som är fel!

Men vi fattade inte att man inte kan rösta bort penningmakten, den är svårflyttad, statisk oavsett partifärg på regeringen.

Dessa avgrundslika skillnader mellan rik och fattig, i Sverige med våra mått mätt och i världen i övrigt...

Mycket kvar att göra!

Från det ena till det andra...

nån som vill köpa mitt hus? ... och som har en lägenhet i Göteborg att lämna i byte?

(Snacka om kapitalism!)

Har insett att jag inte kan bo kvar här (för stort, för dyrt, för mkt jobb, för långt bort från stan...)- tyvärr har det sammanfallit med lågkonjunkturen. I och för sig bra vad det gäller mitt tänkta bostadsrättköp, men förödande då ingen vågar låna för att köpa (även om detta hus "bara" kostar 1450000 milj).

Mumlar affimirationer med innebörden; allt ordnar sig, allt gott kommer till mig, det tar den tid det tar för att det ska bli bäst!

Vera esse facimus nosmet ipsi.
(Vi skapar själva sanningen)