Frångår min tradition med musikårkavalkad.

Här kommer en video som är i klang med mitt rådande läge... depp och värk och oro och sentimental och längtan och gråt...

Och mitt i denna känslosörja väcker musiken även glädje o lycka. Toner, röst, ord som helar och läker... mat för själen och änglars uttryck på jorden.

Damian Rice uttrycker allt det som bara han kan.

Slut på velandet... ska jag flytta eller inte?

Nu är huset sålt!

Allvar,  "nu gäller det"!

Inom tre månader måste jag ha hittat ett ny hem! 

Spännande, hemskt, stressigt, utmanande, jobbigt,  mittemellan spykänsla och fnitter...

Livet liksom. Som pågår!

Jag har begärt in offerter på flyttstädning, mailat banken, rensat ut papper, lagt in annons på blocket.se, skriver listor på allt jag inte får glömma att komma ihåg.

Fortsättning följer!

Glada tillrop och peppning mottages med tacksamhet!

Olyckskorpar, negativa vibbar och katastrofvarningar kan dra nån annanstans!

Quis, quid, ubi, quibus auxiliis, cur, quomodo, quando?
Vem, vad, var, med vad, varför, hur, när?

Bjuder på ett klipp på Chanse som gör det han är bäst på; pinnpyssel! (Ja, det är min röst 1,04... om nån undrar.)

Nu har redan förvandlats till förr, runnit över till ett då och jag står mitt i och försöker hålla fast och fatta tiden.

Nyårsnatten vart precis som jag ville. Lite gott att äta och dricka, zapp mellan kanaler, tänk och musik, djurklappning...

När oväsendet började var jag tacksam över hundens dövhet. Han låg bredvid mig i soffan och höjde inte ett ögonbryn, trots att det dundrade som ett slags hemskt krig utanför.

Jag hade dragit ner persiennerna så han inte kunde se ljusskenet. Det gör honom så arg nämligen. Eller jag vet inte om han egentligen är arg, kanske är han livrädd... men från att vara sitt lugna tysta bedårande jag, blir han som förbytt. Vrålskäller och ska upp i fönstren och äta upp (?) det som glittrar och far över himlen.

I somras fick han syn på ett flygplan som högt där upp ritade ett fint pulverstreck, voffvoffmorr och hopp upp.... bort med det matte! Ögonen är det inget fel på.

Men igår, som sagt, var hans dövhet en välsignelse, för oss båda.

Men katten var desto oroligare, Sprang från rum till rum, upp på övervåningen, ner igen, till slut in under min säng. Där satt hon sen tills det vart helt tyst runt halv två på natten. Då passade jag på att gå ut med hunden ...

Så vart det 2009 års första dag. Med sol och ett par minusgrader. Helt fantastiskt vacker frostig natur.

Inga löften detta år... mer en övertygelse om att det kommer att gå bra! Allt kommer att ordna sig! Oavbrutet hela tiden! Som vanligt!

Tempus fugit
Tiden flyger

Nu skriver vi snart 2009... ett nytt år, ett fräscht, oskrivet blad som ska fyllas.

I tioårsåldern förstod jag att nyåret inföll vid olika tidpunkter i jordens länder. Ifrån att ha en föreställning av att mänskligheten unisont stämde upp Gott nytt år och samtidigt gick över tröskeln till det nya, blev det nu som en bluff alltihopa.

Upplever partajandet just denna kväll/natt som rätt desperat. Själv är jag gärna ensam på nyårsafton, vill fundera och filosofera.

Önskar det bästa till oss alla - med risk att förhäva mig skickar jag en hop med änglar som bär lugn, kärlek, medvetande och sinnlighet till den som vill ha!

Skål!

Bibere humanum est, ergo bibamus.
Att dricka är mänskligt, låt oss därför dricka.

av http://digenia.wordpress.com/ TACK A-K!

Here goes;

3 hårda paket du önskar:
* Ett par nya glasögon

* En stark, händig person som kan laga, tapetsera osv i mitt hus

* En ny säng (med hård madrass...)

3 mjuka klappar:
* Massor av garn så jag kan sticka färggranna halsdukar till alla jag känner

* Många kramar
* Ett vackert överkast till ovan nämnda säng

3 viktiga klappar:
* Att aldrig mer höra att sjukvård/skola ska dra ner på personal etc.
* Fred and kärlek!

* Att skolan la lika mycket tido energi på musik och bild som på matte

Utmanar min syster; http://ilona-wyworry.blogspot.com/

i mitt köksfönster.

Hon lyser upp vintermörkerdygnet och förgyller min tillvaro.

För att vara ickematerialist är det märkligt hur glad jag blev av att köpa denna lilla glasängel.

Julhetsen har för övrigt börja kännas... även för mig. Jag jobbar mitt i stan och vibbarna från alla köpgalna, kontoövertraserande, jagköperalltsåfinnsjag människor väller över mig. Försöker värja mig, men rätt som det är finner jag mig småspringa i samma tempo med plånboken i högsta hugg.

Varnar redan här min ungar, om ni läser detta... det blir inga högar med paket i år... vi får sjunga en sång och ge bort den istället, eller en rolig histora.

Nu ska jag tala om vad som gör mig arg!!!!

Samlingen korkskallar som går under benämningen Alliansen!  Inte bara över hur dom styr Sverige utan nu också språket, språket... 

Hur fan kan en arbetsmarknadsminister offentligt säga att 2009 kommer att bli ett "SKITår"!? Var det det bästa han kunde komma på?

Nu när folk varslas i flock?

Nu när tvradiotidningar olyckskorpkraxar om ekonomi, arbetslöshet, global uppvärmning, gift i mat mm mm - medial ångestinjektion morgon middag kväll.

Är det då läge att representanter från vår regering spär på allt detta? Och dessutom på en språknivå som närmast påminner om bajs ooch kissåldern?!

Någon sa att detta inte alls var en felsägning utan tvärtom planerat och genomtänkt.

Varför?  För att vi ska tro att han, dvs regeringen, är precis som oss, folket, som tycker det mesta är skit just nu?

Funkar inte på mig... jag blir föraktfull och tappar respekten ännu mer.

Favete linguis
Gynna med edra tungor, var tysta.